öppna armar
asså, dom som känner mig kommer aldrig tro att de är jag som skriver det här .. men nu är de så att jag saknar då när jag bodde hos mamma .. jag flyttade hemmifrån för 2 år & några månader sen .. jag har nog aldrig längtat tillbaka förut .. men när man bodde där hade man alltid nån att snacka med .. om man kom hem från saker man vart ute på, så fans de alltid nån där med öppna armar .. när man va ledsen & behövde tröst, så fick man det .. när man hade nånting att berätta, dåligt som bra, så fans de alltid nån som lyssnade .. men sen jag flyttade så kommer man alltid hem till ett tomt hem, när man är ledsen så måste man trösta sig själv .. när man har nå att berätta så finns de ingen som lyssnar .. jag skulle ju självklart aldrig vilja flytta hem igen, jag har ju inte heller saknat det förut .. men nu dom senaste dagarna så har jag saknat det som fan :S när jag inte mår nå bra så vill jag bara ha nån här som kramar om mig, men de finns ingen som gör det .. förutom när robert är här, men de är sällan jag är ledsen då :P
men jaja, slut med mitt klagande !!
gammal bild på mig & mamma :P
& en till väldigt gammal bild på mig & mamma :P hehe ..
/S
men jaja, slut med mitt klagande !!
gammal bild på mig & mamma :P
& en till väldigt gammal bild på mig & mamma :P hehe ..
/S
Kommentarer
Postat av: Mamma
Lilla, söta, älskade Fia! Mina armar är alltid öppna för dig. Jag finns för dig i alla lägen. Jag lyssnar, även om det ofta bara blir på MSN eller telefon. Jag vill höra om dina upplevelser, drömmar, visioner och känslor. Visst föstrår jag att det kan kännas svårt många gånger. Men du är inte ensam även om du är ensamstående. Tack för att du skrev så fint om mig! Jag älskar dig!
Trackback
